Such Happy Things

Nu har jag suttit i flera timmar med mitt projektarbete och är äntligen klar för dagen (/natten). Idag är en ledsam dag, för jag har bara haft en massa måsten, så jag har inte kunnat njuta av den - något man borde få göra under sin sista "riktiga" dag på jullovet. Dock har jag helahelgen på mig att njuta, men då är det Vägus, så då kommer jag inte ha tid med sådana dumheter.

Men nu måste jag nog sova, annars kommer morgondagen bli som denna, och det är inget positivt... Hoppas att Trolleyn kommer imorgon, annars måste jag åka hem nästa helg också. :/

Nu är snart detta jullov slut, och jag vet inte riktigt om jag tycker det är skönt eller inte. Naturligtvis skulle jag vilja ha lov i flera veckor till, men samtdigt visar detta att det snart är sportlov, påsk och till slut student, och dit vill man ju alltid komma. När jag tänker på detta fylls jag återigen av delade känslor: glädje över att det snart är slut, panik eftersom man har så mycket att hinna färdigt med på så kort tid, ännu mer panik eftersom det är så kort tid kvar till sökningarna (7 veckor!!!), ångest över att jag inte vet vad som kommer efter terminen, ångest för att jag ägnar för mycket tid vid datorn istället för att göra läxor och andra nyttigheter... Listan kan göras lång, men jag orkar faktiskt inte skriva mer, så jag hoppas att ni förstår vinken.
Tillbaka till lovet:
Jag har haft ett underbart lov fullt av överraskningar och spänning, och om jag skulle leva om det skulle jag nästan inte förändra någonting, och det ärju bra. JAg har umgåts med helt underbara människor (inte så många olika, men de jag har varit med har varit fantastiska), och faktiskt lyckats göra lite läxor - n¨got som jag adrig gjort på jullovet förut! Jag har träffat mina syskon och lyckats undvika att bli sur på dem (om man bortser från lillebror då, men det är skillnad). Dessutom har jag lyckats skapa en massa missförstånd genom mina logginlägg, och det ber jag om ursäkt för. Ber er därför att ta det jag skriver med en nypa salt, och tänka på att jag oftast som alltid svamlar väldigt när ajg skriver här. Musik har jag hittat också! Razorlight och Dragonette verkar vara de bästa hittills av det jag har hittat själv, Patrick Wolf och Lykke Li är nog mina favoriter från K än så länge, men jag vet inte riktigt, för jag har inte lyssnat så mycket... Promenader har det blivit en del också, och resor till Borås, men annars har jag varit mest hemma.

Igår var vi på kalas hos mina kusiner och tittade på deras nya land och åkte skridskor på en damm (vilket var första gången jag stod på ett par skridskor på lite drygt tre år om jag inte räknat fel).

Nu ska mor och jag gå ut och gå
Ciao

Jag har bestämt mig för att bli en snäll flicka, vet bara inte hur än. Kanske borde jag ha med mig mobilen lite oftare, så att jag kan svara när far försöker nå mig för att säga att det är mat. Kanske bör jag vara på ställen där folk kan nå mig bättre över lag..? Kanske skulle jag helt enkelt säga upp bekantskapen med alla, så slipper folk bli besvikna på mig och jag kan känna miig tillfreds!
...
Nej, det vore nog att gå lite väl långt! Jag får nog göra som jag gör nu, men kanske kolla på klockan lite oftare och därmed försöka passa tider och sådant.

Om någon kunde ge mig 1111,29 sek skulle jag bli väldigt glad. Kanske till och med 477 euro? Vad ska man med 477 euro till om man inte vill ge dem till mig menar jag (A)? Usch, ångest!

Någon som vet en bra film som man kan köpa?

K och jag tittade precis på Mean Girls och den är så hemsk! Jag klarar inte av att se på allt dumt och elakt de gör! Det är som i Lejonkungen II när hon den lilla flickan försöker leka kull med han den där lilla mörka killen: hela kroppen fylls av obehagskänslor och man vill bara ge sig av därifrån!  Usch!

Jag har kommit på att det nog bara är i U-hamn som folk säger kébab (med lång och ljudande "e" precis som i namnet Erik) istället för kebab (däre e:et låter som i Emma (om  man inte kommer härifrån då, för då har man en liten... Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara det, men det är som om man säger både e och ä... Men skit samma). Amledningen till att jag kom att tänka på de tär för att jag åt kebabrulle till kvällsmat. Naturligtvis betalade jag itne denna själv, då jag knappast har råd med sådana exkusiviteter efter den här julen heller, utan far min betalade. Det var för övrigt också han som betalade resan till Gbg förut idag, vilket jag tycker var väldigt snällt av honom.

Nu ikväll har jag bara tagit det lugnt och ägnat mig åt diverse lekar... Mor vill verkligen titta på Middlemarch, men jag måste sova snart, och hinner därför inte se på den halvan av filmen som vi har kvar, enär den är nästan tre timmar lång (alltså 5h och 57 minuter totalt, men vi har sett halva).

Idag har jag varit i Gbg och haft stämrep. Det gick ganska bra måste jag säga, och jag tror faktiskt att vi kanske kan låta bra redan under första internathelgen! Wohoo!

När jag kom hem åt jag några nötter (sånadäringa som är alldeles bulliga... vad heter de..?) och sedan gjorde mamma kaffe, som jag också fick dricka av. Jag gjorde så att jag tog fram en kopp, hällde i kaffet och sist hällde jag i lite mjölk, så att det blev lite ljusare brunt. När jag ställt koppen på bordet micrade jag några lussekatter, som jag bakade till lucia (mjo, jag har haft dem i frysen sedan dess, så de var inte torra), och de var jättegoda. Det var sådana med russin i, och det tycker jag är väldigt gott numera. Förr hatade jag när det var russin i, för deras smak liksom smittade av sig till resten av bullen, eller i alla fall det som var runt om, så man var tvungen att gröpa ur den ordentligt för att få en bra smakupplevelse.



Igår gjorde jag ris á la Malta och använde mkig av risgrynsgröt, grädde, vaniljsocker och apelsin. Tycker det är ganska roligt att det finns recept på något så enkelt! Det är ju bara att ha i det man vill! Haha XD

Okej, förlåt men jag har tråkigt :P Och nej, jag tyckte inte att det här inlägget förgyllde min tillvaro direkt, men det fick tiden att gå lite. Tror att jag ska lägga mig tidigt ikväll, så att jag får fason på dygnsrytmen igen.

Igår firade jag nyår tillsammans med R och K. Vi hade tänkt gå ut i B, men det var inte öppet någonstans, så det fick bli Pluto istället... Dock visade det sig att de inte heller hade öppet (trots stor annons på hemsidan), så vi begav oss hem till mig igen och hade trevligt mys fram till fem. Jag är jätteglad att det gick så bra! (och om inte lllebror hade övedrvakat mig just nu hade jag nog skrivit mer detaljer.)
Nu ska jjag sova
G'natt!

Var hemma hos K till... Jag vet inte riktigt när, men ungefär 04:47 tror jag... När jag kom hem gjorde jag mig i ordning för sängen, men nänr jag väl kom dit gick det bara inte att somna, så jag låg vaken och lyssnade på 06-nyheterna... Till slut somnade jag, men hade ställt alarmet på 08:11, så det blev inte speciellt mycket sömn. Somnade dock om, men vaknade strax före nio, för att sedan inte kunna somna om. Har en känsla av att det kommer bli en spännande nyår med mycket kaffe! Imorgon är ingen dag för mig, det är ett som är säkert! 14,10 åker jag till B för att hämta R på stationen. Får dock vänta där i en timma innanhon kommer, men man kan ju gå i affärer och leta efter blingbling till kvällen.



Nu ska jag försöka rycka upp mig med dagens andra kopp kaffe, städa och kanske laga två par jeans...
Har förresten inte råd att skicka några sms ikväll, så jag önskar folk ett gott nytt år!
Ciao!

Idag var jag och K i Borås och tittade på kläder på rean. Dock var det inte så värst mycket kvar i alla affärer, så K kom hem tomhänt medan jag bar på två påsar med två plagg i varje. Det blev en klänning, kjol, body, kofta, hamburgare och kaffe latte vanilj (som för övrigt var det bästa köpet ever, för jag behövde den verkligen!).

Imorgon kommer R och hälsar på! Hoppas det blir roligt, hon har ju aldrig varit här förut, så det är lite spännande. Hon ska nog få storasysters rum att sova i tror jag... Hon, K och jag ska i alla fall ha roligt hela kvällen, det är i alla fall planen, får hoppas att det blir så också.

Nu måste jag gå och greja lite, för jag ska till K igen och se på film om en liten stund. Ciao!

Vi had ebehövt åka för cirkus 20 minuter sedan och har inte kommit iväg än. Far måste kissa och sådant... men nu låte rdet som om han kommer? Inte? Hepp... Jag börjar bli lite stressad, för jag ska vara i Gbg 12.30, och då ska jag vara redo att spela! Illa, illa. Och nmär jag skulle packa in basen i bilen var den plötsligt borta, så det var inte sirekt något jag kunde göra. Far hade nämligen åkt ivög för att tanka? Nej jag vet faktiskt inte vart han åkte, men jag misstänker att det var det han gjorde. Hoppas att de andra inte har övat så mycket, för det har inte jag, och om de har gjort det kommer jag att känna mig jättedålig :D MEn men, nu ska jag stressa på pappa lite. Ciao!

Just "..." är en väldigt bra beskrivning av denna dag, för jag har inte gjort något speciellt, och planerar inte att göra det heller. Jag måste, måste måste verkligen gå och lägga mig i tid ikväll, för vi har stämrep imorgon, och då måste man vara pigg, annars orkar man inte spela där i tre timmar... Jag har tråkigt nu, men borde gå och spela bas en stund (fyra timmar), men det är för långt till mitt rum (cirkus sju steg)... MEn jag ahr faktiskt en riktigt bra ursäkt att inte gå in där för pappa har ställt en massa lådor i vögen för min dörr! Muahaha! ... ... ... ... Fast jag skulle ju kunna flytta på dem... Eller om jag skulle duscha...

"Nothing thrills us
Anymore
No one kills us
Anymore
Life is such a chore
When it's….
Boring"

...



Våran färdigstoppade korv

Ja, igår hände det som absolut inte fick hända. Inte för att jag ångrar mig direkt, för det kändes skönt att få det gjort, och jag är inte direkt besviken på resultatet. Dock är det inte ritkigt samma känsla som i böckerna... men nästan. I stort var det väldigt bra, och man kunde inte ha valt en bättre miljö, då den passade perfekt. Jag är nöjd, och känslan jag har nu, några timmar efteråt, är lättnad och... glädje? Det var ett bra val i alla fall, tack K :P

När jag kom hem mitt i natten tittade jag färdigt på Mr. & Mrs. Smith, för jag hade sett halva innan jag gick till K. Sedan började jag titta på andra filmer att köpa och sån't... Storebror bestämde sig för att åka till norrland en vecka för tidigt, så jag fick ta farväl av honom innan jag gick och lade mig också. Dessutom gav han mig en massa bra filmer från sin hårddisk, så det som jag hade tänkt skulle bli en tidig kväll blev en sen natt eller tidig morgon, och jag somnade inte förrän runt fyra och drömde sött om små vargar...

(Nej, det gjorde jag inte, men det passade in ^^)

Nu är det äntligen julafton igen, och som vi har väntat på detta under! Hela året verkar gå ut på att vänta på denna dag, men när den väl kommer sitter man bara där i ett hörn och väntar på att klockan ska bli tre. Efter att ankan visat sina spratt övergår man till väntan igen, och hoppas på att julklapparna är lite bättre, lite fler, och lite dyrare än förra året. Naturligtvis blir det aldrig så, enär man faktiskt inte ritkigt kommer ihåg vad man fick då, och klapparna detta året alltid verkar bättre även fast de egentligen inte är det.

Nu kanske jag framstår som en ytlig person, som bara bryr sig om de hårna klapparna, men så är inte fallet; jag vågar bara berätta om den allmänna förhoppningen om hur julen ska se ut. Dock nöjer jag mig med någon enstaka julklapp, så länge det är något i den som jga har användning för, eller väldigt gärna vill ha.

Dagen före dopparedagen är alltid stressig, och alla skriker på varandra för att få ut sina känslor och för att få sin vilja fram. Man ska köpa de allra sista (eller som vi gör hos mig: alla) julklapparna, och sedan slå in dem i vackert, brunt papper och sedan lägga in dem under granen (som ännu inte är klädd, utan står ensam i ett hörn). Sedan börjar man med maten, som måste (måste, måste måste!!!!) vara klar någon gång runt 02 under natten till julafton, och sedan sätter man sig för att smaka på de goda tilltuggen. Detta är i alla fall våran tradition... Det roligaste (ja, jag är seriös) är att stoppa korven, för det är så mysigt att stå där i köket med far och den gammaldags köttkvarnen. Det ser rätt äckligt ut (jo, jag ska lägga upp en bild sedan), men det är så härligt...

Men nu ska jag gå in och klä granen tillsammans med lillebror. Vi ska nog försöka få den lite vackrare i åt än den var när vi var små, men det är inte alltid så lätt^^

GOD JUL GOTT FOLK!

Idag hade vi julmys på klassrådet och bytte julklappar (jag fick tre stiftpennor i olika svarta nyanser (mycket vackra)), och hade levande ljus. Jag fick min efterlängtade skolkatalog, vilken gjorde att min sjuka inte känns riktigt lika dålig... Eller kanske inte...

Efter skolan gick i alla fall jag och R till någon syaffär och tittade på balklänningsmönster, som hade ganska många fler mönster än den vi var i i Uddevalla i lördags! Det fanns så många olika fina klänningar att det inte var klokt! Och så ska man bestämma sig för EN! Jag antar att det nästan blir ännu svårare sen när man ska bestämma en färg också... Mn måste ju a en som man ser brun ut i, och samtidigt en färg som alla andra inte använder sig av. Tror den blir blå eller grön... Den här tycker jag ä'r vädigt fin, men ni måste nog tänka den i en annan färg, utan bandet runt halsen och definitivt utan bröllopsvarningen :D
  alltså från den <~~ till (hee) den ~~>

Klockan 19 ikväll ska vi ha kakdag, vilket betyder att ettorna dukar fint i kafeterian, tvåorna bakar kakor (som vi treor får äta upp) och treorna ordnar dricka (alltså hat våran klassföreståndare köpt dricka och vi ska betala henne 10:- var). Jag hoppas att det blir lika mysigt som förra året och att kakorna blir goda :P

På fredag får vi jullov, vilket betyder att vi omp:are får ledigt från torsdag :D Jag åker hem med 15:55-tåget tillsamans med mormor, Hugo och fiolen min. Längtar som sjutton! Det ska bli så himla skönt att äntligen få ett ordentligt lov! Dessutom tycker jag att det är mysigt med julstöket, jag det ör till och med underhållande att stoppa korv ;D

Nej nu ska jag gå och äta något, öva bas och sedan göra mig iordning inför kvällens roligheter.
Ciao!

(Jag ber förresten om ursäkt för de många fel jag gjort i den här texten, men tangentbordet är inte vad jag är van vid, och jag orkar inte ändra det som är fel.)

Jag tror att jag kan ha boxat en kille med armbågen på bussen idag. Somnade nämligen och drömdeatt jag skulle slå ner en svart fågel med röd hatt, och helt plötsligt stötte min armbåge in i något vid min vänstra sida. Hee..

Och jag vill bara säga att om jag någon gång inom de närmaste tio (68) åren får för mig att skaffa eget boende inom den här kommunens gränser kan väl folk se till att antingen få in mig på ett ställe för psykisk vård, påminna mig om världen eller sätta en kula någonstans långt in i mitt huvud? Det är en finfin stad till naturen, min familj och vännerna, men jag skulle aldrig vilja bli fast här och bara en lägenhet för ett litet tag skulle antagligen försämra möjligheten att komma loss betydligt. Dock är jag på god väg att lämna staden och förväntar mig att jag flyttat inom tio månader, så det så! jag kommer hamna minst tio mil härifrån, max drygt hundra, men det tror jag int eär något alternativ för tillfället. Det vore dock roligt att studera utomlands efter högskolan. Kanske Österrike, eller varför inte England? Tyskland? Hmm... Ska kanske satsa på att komma in på högskolan först, annars får det bli folkis ett år först, men det får vi väl hoppas att det inte blir (inte för att jag skulle ha något emot det, men jag har mitt mål för tillfället)...

Usch, nej nu ska jag faktiskt sova för jag har ju baslektion imorn och måste öva innan.

I always run through the woods

Nu är snart lovet slut igen och skolan ka börja som vanligt. Det är ganska skönt egentligen att allt går tillbaka till det normala, men jag hade gärna haft ett ordentligt lov först. Under detta lov har jag nämligen gått i skolan söndag till och med onsdag, så jag har bara fått ett halvt lov, vilket är lite smått tråkigt. Men, men, vad ska man göra?

Även fast jag inte fått så mycket ledig tid har mycket hänt under lovet: jag har skällt ut UschenBuschen, träffat större delen av min familj, varit på Lipz och firat Nellas födelsedag, börjat på första satsen i Dittersdorfs kontrabaskonsert i E-dur, och mycket mer :P Som tack för att jag finns tog också föräldrarna med sig en massa äpplen hit upp (till mormor, som fyller år idag), så att jag ska slippa svälta. Underbart underbart.

I förrgår gick jag in på musikhogskolorna.se (tror jag det var) och såg att man faktiskt kan söka musikhögskolan redan nu, eller ja, man kan skicka in sin ansökan. Jag ska titta lite mer noggrant på den sidan i veckan har jag tänkt, så att jag kan berätt för mr. F Lind vad jag måste förbereda. Jag är jättenervös redan nu, och det är ändå nästan ett halvår (de är vecka 9 och 10) kvar till sökningarna... Illa... jag har ett litet dilemma också: ska jag åka med till fjällen vecka sju, eller ska jag stanna hemma och öva röven av mig? Är det för farligt att äventyra fingrar och armar i backarna? Hmmm....

På fredag ska jag och K till Gbg på konsert! Wow! Jag längtar som en liten gris! Dock har jag inte kunnat lyssna på låtarna, men jag hoppas att det går bra ändå, har ju faktiskt lyssnat på fem-sex låtar ^^

Nej nu ska jag gå och öva, men hoppas att jag får tid/lust att skriva mer en annan gång.

I söndags kom jag hem från en underbar resa till Manchester. Som vanligt gick allting fel (eller ja, allt som hade med en viss tysk härskare att göra), så det blev mycket problematik: vi fick byta rum sista natten, då "Usche Knusche" klantat till det och inte berättat för hostellet att vi skulle bo där i en natt extra (något som han vetat om i flera månader, men som hostellet fick reda på för två veckor sedan av vår underbara danska). Tysken hade dessutom bokat flygbiljett åt E istllet för B, så vi fick stora pråblem både på dit- och hemvägen. En annan sak denne "Usche Knusche" glömde bort var att många av oss hade med sig sina instrument. Dessa bokade han plats för på flyget till Manchester, men tror ni han hade bokat in dem på vägen hem? Nej, naturligtvis inte. Den mannen är inte populär just nu kan jag ju säga. Vi gick igenom säkerhetskontrollen några få minuter efter att Gaten stängt, vilket betyder att vi egentligen borde ha missat flyget, men som tur var var detta försenat. Om man nu bortser från detta strul var det faktiskt en väldigt rolig resa. Jag kärade ner mig i en skjorta som gick sönder och en kille vid namn Fergus (som var jättesnygg och kontrabasist!). Jag drack minst en kaffe latte från (Starbucks) om dagen och åt fyra efterrätter om dagen (två per måltid på skolan).

Så, det var nog allt sammanfattat. Rörde inte ett instrument förrän på fredagen, så spelade gjorde vi inte speciellt mycket, men nog blev man inspirerad alltid :P

För ungefär en vecka sedan hade jag en ganska obehaglig dröm. Jag drömde att jag var ute på picknick med en av mina bästa killkompisar och att vi då blev ihop. Vi hade det jättemysigt och allt var "perfekt". Vi gick på en härlig skogspromenad, och de röda höstlöven föll över våra huvuden medan våra händer omfamnade varandra... Då helt plötsligt dyker en annan av mina killkompisars lillasyster upp och börja beté sig som om hon var- låt oss kalla honom  "drömprins 1"s lillasyster istället för att "tillhöra sin egen broder". Just i den stund förstod jag att det inte var "drömprins 1" jag ville ha utan min andra killkompis, "drömprins 2", så där stod jag alltså med "drömprins 1" i handen och totalförälskad i 2:an...
Vart vill jag nu komma med detta? (tro mig, jag kommer dit...)



Efter att jag drömt den här drömmen bestämde jag mig för att jag inte tror på att drömmar kan spegla verkligheten eller framtiden, så jag lade den på hyllan. Dock kom kvällen smygande - så som den alltid gör - och när man väl ligger där i sängen och inte kan sova är det lätt hänt att tankarna börjar vandra, och man blir lite osäker på om man verkligen tänkt rätt tidigare. Så där låg jag alltså och funderade på om jag verkligen var intresserade av mina killkompisar, och hur detta i sådana fall skulle påverka vår vänskap i framtiden. Kan man verkligen vara så blind för sina känslor att man inte märker av att man är intresserad av en människa, eller ja, två i mitt fall? Jag tror faktiskt inte det. Det var alltså vad jag kom fram till; min dröm var en varning för att om jag i framtiden skulle välja att bli tillsammans med någon av dem, skulle det bli fel hur som helst och jag skulle förlora åtminstone en vän. Jag bestämde mig också för att en dröm inte kan lura upp känslor som inte finns till ytan, alltså att hur mycket jag än hade försökt hade jag aldrig kunnat locka fram en riktig förälskelse, så jag kände efter riktigt ordentligt. Har jag verkligen inga känslor för "drömprins 1 och 2"? Jo då, givetvis, men det är inte kärlek. I feel for them, som Byffy (<3) skulle ha sagt, men mer än så är det inte. Däremot säger jag inte att jag vill göra samma saker med personerna jag "känner för" som hon gör med sina (nej, nej, nej); för det första vill jag inte  och för det andra skulle det bara föstöra vänskapen, som jag vill ska finnas kvar i all evighet...
 

Så nu har jag svamlat på ordentligt, och det jag ville komma fram till var egentligen att man kanske inte ska ta sina drömmar för vad de verkar vara, utan verkligen tänka igenom och känna efter först innan man bestämmer sig för vad de betyder, om man nu absolut vill veta det.